Utdanning
Tema: Språkteknik och nordiskt samarbete
Ny språkteknik kan bidra till tätare kulturkontakter i Norden men den kan också vara ett hot mot mindre språk, som grönländska och samiska. De nya språkredskapen som ligger i mobilen gör att den gissar vilket ord du vill texta och du kan ställa frågor till digitala assistenter som Siri. Men hon talar inte alla språk. Om man inte kan använda sitt eget språk i den digitala världen påverkar det språkets ställning i den verkliga världen.
Vil ha felles nordiske sanksjoner mot land som angriper digitalt
Kompetansen på cyber-sikkerhet i Norden øker, men hva skjer når angripende land avsløres? På Nordisk råds temasesjon diskuteres den 30. juni et forslag om at de nordiske landene skal vil nå vurdere felles sanksjoner ved cyberangrep. Det er et forslag som får støtte fra forskere i Norge.
Tema: Språkets roll för jobbet
Att kunna kommunicera är avgörande för att kunna jobba. Det är en färdighet som lättast uppnås i en ung ålder. Maria Karjalainen fick som Nordjobbare för första gången träna svenska i vardagen på sitt åländska sommarjobb. Det gav säkerhet på språket, som hon hade läst i skolan, men kände sig osäker på. I Norge har det nya språklagen inneburit ett genombrott för teckenspråk.
Unga vill veta mer om arbetsmiljö
Ett nordiskt projekt vill stärka arbetsmiljökunskaperna för unga redan i grundskolan. Just nu pågår ett arbete med att utveckla korta informationsblock om arbetsmiljö för högstadiet på Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Gävle. Förhoppningen är att det på sikt ska spridas i hela Norden.
Blir engelska det nordiska samarbetsspråket?
Vilket språk ska Norden ha i sitt framtida samarbete? Den gemensamma skandinaviskan som talas av tre fjärdedelar av befolkningen i de fem nordiska länderna? Eller måste man ta konsekvenserna av en allt sämre språkförståelse och övergå till engelskan? Bygger den nordiska identiteten alls på ett gemensamt språk?
Fler kvinnor i STEM-yrken en fördel för hela samhället
Är det utbildningarna och jobben det är fel på, när kvinnor och flickor väljer bort yrken inom det som kallas för STEM, det vill säga sådana som handlar om naturvetenskap, teknik och matematik? Eller är det flickorna och kvinnorna som behöver förändra sig?
Kritisk med avlyste utenlands-drømmer for studenter
I mange yrker er det viktig med internasjonal erfaring, men koronapandemien legger drømmen om en fargerik CV i grus for mange.
Hvilke studiebyer i Norden er best likt av studentene?
Hva er studentene mest og minst fornøyde med i 10 studiebyer i Norden? SSB i Norge har brukt data fra den europeiske undersøkelsen Eurostudent VI og sammenlignet studentenes situasjon i ulike land.
Christer Holmlund: Lärarnas arbetsbelastning blir tema i NLS
Lärarnas arbetsbelastning måste få ett större fokus efter coronastängningen i de nordiska skolorna i år. Lärarna tog ett stort digitalt språng i övergången till distansundervisning. Det har tärt på lärarnas krafter. Det säger Christer Holmlund, ny generalsekreterare för NLS, de nordiska lärarorganisationernas samrådsorganisation.
Nordiske studenter i Europa offer for fysiske landegrenser
En hel generasjon nordiske studenter har vokst opp med et grenseløst Europa. Tusenvis studerer i andre europeiske land enn sitt eget. I mars dro de fleste hjem da gamle grensemurer begynte å bli gjenreist på grunn av koronaviruset.
Svenska undersköterskor vill höja status genom legitimation
Ett av de allra vanligaste yrkena i Sverige är undersköterskans. Av de totalt 200 000 arbetar 90 procent inom äldreomsorgen. Men till skillnad från deras nordiska kolleger är inte yrket reglerat. Det har länge varit ett fackligt krav. Just nu arbetas det fram ett lagförslag som kan komma att ge dem en skyddad yrkestitel.
Förnyat avtal om utbildning på Nordkalotten
Sverige, Finland och Norge har gett Stiftelsen Utbildning Nordkalotten finansiering för ytterligare fyra års yrkesutbildning av ungdomar. Sammanlagt kommer 285 ungdomar utbildas varje år.
Nordiskt projekt: varför blir så få flickor ingenjörer?
Många av framtidens jobb kommer att handla om digitalisering, att utveckla artificiell intelligens och robotar, samt bioteknik. Men allt för få flickor väljer att studera de ämnen som är viktigast på dessa områden. De nordiska arbetsministrarna vill veta varför.
Dags för ny PIAAC-undersökning - för att mäta vad vuxna förmår
Kunskapsgapet mellan hög- och lågutbildade ökar under ett arbetsliv. Ett sätt att komma till rätta med det växande gapet är mer kunskap om var styrkor och svagheter finns i det livslånga lärandet. Därför sjösätts nu den andra omgången av OECD:s PIAAC som undersöker läs-, räkne- och problemlösningsförmågor hos vuxna.
Kompetanse og rettferdig fordeling en forutsetning for digitalisering
Norden er førende, og folk er positive til å ta i bruk ny teknologi i arbeidslivet. Utfordringen er å sikre arbeidstakernes mulighet til å få sin kompetanse tilpasset det nye arbeidslivet, hvordan det skal organiseres og hvem som skal betale. Vi trenger bedre systemer for å håndtere utfordringene, var budskapet fra Ylva Johansson under konferansen om Fremtidens arbeidsliv i Stockholm nylig.
Google vill in på den nordiska arbetsmarknaden
De optimistiska tongångarna övertrumfade de negativa med klar marginal på den nordiska konferensen om framtidens arbetsliv i Stockholm i mitten av maj. Företag, politiker och fack kom mest med lovord om artificiell intelligens och den digitala framtiden.
Ska ständigt lärande individer rädda den finländska kompetensen?
I Finland söker man nu efter lösningar bland annat inom utbildningspolitiken för att möta utmaningarna i framtidens arbetsliv. En statlig expertgrupp har kommit med sitt första utlåtande "Ett ständigt lärande Finland" - ett dokument som från fackligt håll möter på kritik för sin brist på konkreti.
Norsk rekruttering til tekniske studier modell for nordiske universitet
En vesentlig andel jenter mangler kunnskap om realfag og tekniske studier. NTNU i Trondheim har derfor flere samlinger for å rekruttere jenter. Resten av Norden kommer etter, heter det fra "jente-agentene."
Elever på danske erhvervsskoler behøver større udsyn
19-årige Marcus Brask Nielsen har været fire uger i praktik i London under sin erhvervsuddannelse, og det gav selvtillid og mod på at arbejde i udlandet. Mange andre elever på erhvervsskolerne bliver hjemme, og det bekymrer skoler og arbejdsmarkedets parter.
Trepartsaftale i Danmark afsætter milliarder til efteruddannelse
Regeringen og arbejdsmarkedets parter har aftalt at bruge næsten 2,5 milliarder kroner på at få efteruddannet flere lønmodtagere. Der er bred politisk opbakning til aftalen, men en arbejdsmarkedsekspert tvivler på, om den er vidtgående nok.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
